Lomma säger nej till privatiseringar
Text: Thomas Östberg
Frågan om privatisering av offentlig sektors verksamheter var en het fråga under årets valrörelse. Kanske håller den trend med fler privata alternativ som funnits sedan 1990-talet på att vända. I borgerligt dominerade Lomma kommun har äldrevården återkommunaliserats och nio av tio skolor är kommunala.
Efter att det blivit möjligt att bedriva äldreomsorg i privat regi 1991 ökade den typen av verksamhet fram till ungefär 2010. Sedan låg andelen ganska konstant i några år och uppgick 2017 till 23 procent av hemtjänsttimmarna och 21 procent av platserna på äldreboendena.
Men kanske ser vi nu en trend där privat verksamhet återkommunaliseras, även kallat backsourcing.
I en enkätstudie, som gjordes 2018–2022 och leddes av professor Johan Berlin vid Högskolan i Väst, uppgav 107 av 171 svarande kommunala ekonomichefer att återkommunalisering förekommit de senaste tre åren. Sammanlagt uppgavs 200 fall, men i verkligheten är siffran sannolikt högre.
NÅGRA FLER studier har inte gjorts, men utvecklingen i Sverige ser ut att följa mönster som finns i andra länder. Orsakerna kan vara flera, men generellt väger praktiska skäl tyngre än ideologiska.
– När det uppstår stora kvalitetsproblem har kommunerna inte något val. Brukarna förväntar sig kraftfulla åtgärder och om man då väljer att göra en ny upphandling får man arbeta i uppförsbacke ett par år. Dessutom kan ju samma problem uppstå igen, säger Johan Berlin.
Andra orsaker kan vara att politikerna tycker att det blivit för många privata utförare – eller för få. Eller att man tror sig kunna bedriva en billigare och bättre verksamhet i egen regi.
Att återkommunaliseringar sker oftare i borgerliga kommuner har den naturliga förklaringen att det är där de flesta privatiseringarna skett.
– Men det finns förstås ideologiska fall också. Då handlar det oftast om ett maktskifte där vänstersidan tagit över. Samtidigt är den socialistiska sidan inte alltid jättepigga på en förändring. Ett avtal med en utförare ger ju kontroll på kostnaderna och vid ett övertagande får kommunen en hel del arbete med att ta över personal, renovera lokaler och anställa nya chefer, säger Johan Berlin.
LOMMA ÄR en kommun som återkommunaliserat av andra skäl än ideologiska, eller kanske av ”fel” ideologiska orsaker. Moderaterna ökade något i årets kommunval till 41,3 procent (+2,4) och styr ihop med de tre övriga allianspartierna.
– Det började med ett praktiskt problem. De privata leverantörerna av äldreomsorg funkade inte och det hjälpte inte att skälla eller hänvisa till avtal. Det gjorde kommuninvånarna upprörda, säger kommunstyrelsens ordförande Robert Wenglén (M).
Förändringarna skedde 2019–2021 och tvingade Wenglén att sätta sig in djupare i ämnet:
– Det finns oerhört många fördelar med att verksam heter som kräver likvärdighet och likställighet bedrivs i kommunal regi. De lämpar sig helt enkelt inte för marknaden. Hela idén om valfrihet faller platt i en liten kommun. Valet där står i princip mellan kommunalt och privat monopol, säger Robert Wenglén som också är lektor i företagsekonomi på Lunds universitet.
Det viktiga för honom är att brukarna kan påverka. Till exempel när hemtjänsten ska komma, vad de ska göra och att det kommer människor som de känner igen. Alltså kontinuitet. Att upphandla enligt LOU ger enligt Robert Wenglén något helt annat.
– Om du upphandlar en entreprenör på tre år och är nöjd med den finns ändå risken att någon annan vinner nästa upphandling. Och att göra upphandlingar på tio år skulle jag aldrig våga göra. Vi har dåliga erfarenheter av långa avtal. Vi har sett hur andelen undersköterskor sjunkit och när det krävs tillskott av resurser är det upp till företaget hur pengarna används, till exempel till utdelning.
PÅ SKOLSIDAN har Lomma kommun nio kommunala skolor och en friskola i form av ett Montessorikooperativ.
– Privata skolor är en ickefråga här, alla partier är överens om det. Nu planerar vi att bygga ett kommunalt gymnasium också, säger Robert Wenglén.
Han har inget emot friskolor i sig. Men det kommunala självstyret får inte köras över av den fria etableringsrätten. Vidare tycker han att det är fel att friskolor får 100 procent av skolpengen (från början 85 procent), men inte har samma ansvar som kommunerna.
– Men allra viktigast är nog att det saknas ett gemensamt antagningssystem. Man kan inte ha två olika system där det ena dessutom är hemligt, säger Robert Wenglén.
Han tycker att hans eget parti och flera andra på riksnivå har en del att lära av Lomma när det gäller skola.
– Ideologiskt är det ju väldigt viktigt för Moderaterna med konkurrens på lika villkor. Därför är det helt obegripligt att friskolor har så stora fördelar och kan köra sitt eget race.
I Lomma var valdeltagandet i år 92 procent i både kommunval och riksdagsval. I riksdagsvalet backade Moderaterna till 29,3 procent (3,9) medan Socialdemokraterna ökade till 23,4 procent (+6,7). ●
Återkommunalisering
Är en process där en kommun återtar en tjänst som tidigare privatiserats. Begreppet återkommunalisering ska inte förväxlas med deprivatisering som kan syfta på regional eller statlig nivå eller med kommunalisering där en kommun tar över en privat verksamhet som inte tidigare varit kommunal.
