Nyvalda politiker behöver plugga ekonomi

Text: Thomas Östberg

Valår betyder ett stort antal nya politiker i landets kommuner och regioner. En del av dem saknar helt erfarenhet av kommunal ekonomi. Varas kommundirektör Anna Cederqvist och KEF:s Hans Petersson ger sin syn på vad en politiker bör ha koll på.


Anna Cederqvist har tidigare arbetat som ekonomichef i Lidköpings kommun och i somras kom hennes bok Kommunens ekonomi – Grunden för en god välfärd ut.

– Ekonomin är verkligen grunden. Tillsammans med lagstiftningen ger den de yttre ramarna för hur verksamheterna kan och får bedrivas. Om man inte har koll på ekonomin blir det svårt att utveckla verksamheterna. Den är basen som gör saker möjliga, säger Anna Cederqvist.

Att kommunal ekonomi har blivit svårare och redovisningen mer komplicerad på senare år håller hon inte med om:

– Det mesta är sig faktiskt ganska likt. Det är så enkelt som att man måste ha en ekonomi i balans och merparten av matematiken är fortfarande plus och minus.

Hon betonar också att det för politikernas del inte handlar om att vara experter på redovisning och alla regler som styr den.

– Det viktiga är att förstå förutsättningarna kommunen eller regionen har. Hur skatteprognosen ser ut på lite längre sikt är viktigt. Politikerna ska ställa krav på att förvaltningarna gör långtidsprognoser.

För om man vet hur ekonomin troligen kommer att utveckla sig på några års sikt skapar man handlingsutrymme och möjligheter att ta bra beslut och bedriva politik, säger Anna Cederqvist.

ETT FÖRSTA steg i att bygga en grundkunskap är att läsa hennes ovan nämnda bok.

– Och att göra sin omvärldsanalys. Prata med erfarna kollegor och utnyttja alla de kunniga tjänstemännen som finns i kommuner och regioner. Var intresserad och tänk utanför boxen. En del områden är ganska nya, som den pågående klimatomställningen. Det står till exempel inte i några regelverk hur man kan bekosta återställningen av en soptipp, säger Anna Cederqvist.

Ett annat bra alternativ för den som vill stärka ekonomikunskaperna är förstås utbildning. KEF:s Ekonomi för politiker ges både digitalt och genom besök. De inleds med en genomgång av den kommunala särarten och hur den påverkar ekonomi och verksamhet, en viss teoretisk grund.

Därpå följer två mer processinriktade delar. Den första handlar om resursfördelning och budgetering (ekonomistyrning) och består av:

  • Budgetprocess.

  • Resursfördelningstekniker.

  • Beteendeperspektiv på budgetansvar.

  • Analys och uppföljning.

DEN SISTA delen av kursen är redovisning och finansiell analys och är uppdelad så här:

  • Redovisningens uppgift och roll.

  • Investeringar.

  • God ekonomisk hushållning och balanskrav.

  • Finansiell analys inklusive resultaträkning och balansräkning.

– Både vid hemma hos-kurser och digitala kurser utgår vi från ett standardpaket som kan anpassas till de lokala förutsättningarna i kommunen eller regionen. Det brukar öka intresset rejält, säger Hans Petersson.

Han och Anna Cederqvist är överens om att ekonomikunskaperna bland kommunpolitiker varierar en hel del.

– En del politiker överskattar sina kunskaper och är tyvärr inte så intresserade av utbildning. Men nu behövs kunskap mer än på länge. De demografiska utmaningarna i kombination med en lågkonjunktur gör att det kommer att krävas en hel del beslut som gör ont. Med vårt ganska heltäckande utbildningspaket kan de besluten bli bättre underbyggda, säger Hans Petersson.

Hans förhoppning är att många politiker tar chansen att förkovra sig. För Hans Petersson själv, som även undervisar studenter på Göteborgs universitet, finns det en extra lockelse i att jobba med politiker:

– Det är den roligaste gruppen som jag utbildar. Det blir alltid frispråkiga och intressanta diskussioner. Låt vara att de ibland visar på behovet av utbildning i kommunal ekonomi.

Föregående
Föregående

Kommunsektorns investeringar – vad bestämmer utvecklingen?

Nästa
Nästa

Lomma säger nej till privatiseringar