Översvämningar: Vem ska betala?
I SANK. Åre kommun drabbades hårt av sommarens oväder. Nu handlar diskussionen om vem som ska betala för skadorna och för de förebyggande åtgärder som krävs i många kommuner. BILD: TT/BILD
Efter skyfallen i Gävle 2021 riktar försäkringsbolag ett stort antal regressanspråk mot kommunen och vill ha tillbaka skadebelopp. Anledning: underdimensionerade och dåligt underhållna VA-nät. Återkrav har aktualiserats efter stormen Hans och kommer troligen att bli vanligare framöver.
TEXT: THOMAS ÖSTBERG
Under skyfallet i Gävle i augusti 2021 föll det över 160 millimeter regn på ett dygn. Ett jätteregn som kostade kommunen 335 miljoner kronor. Utöver det förväntas försäkringsbolag rikta 2 200 så kallade regressanspråk på kommunen på totalt 1,2 miljarder kronor.
“Det här är ett samhällsproblem och inte enbart ett VA-problem.”
Hittills handlar det enligt Svensk Försäkring om 500 miljoner kronor fördelade på cirka 1 400 återkrav som skickats till Gävle Vatten. Anledningen är att man anser att ledningsnätets utformning orsakade översvämningsskador hos försäkringstagarna.
Staffan Moberg
foto: svensk försäkring
Staffan Moberg, jurist på Svensk Försäkring, förklarar att medlemsföretagens krav inte skiljer sig från vad som gäller inom i princip alla försäkringsavtal.
– Ett försäkringsbolag som ersatt en kund för en skada övertar rätten att kräva skadevållaren på ersättning. Om man till exempel bedömer att någon kört vårdslöst och är skyldig till att en trafikolycka inträffat kan bolaget efter att man ersatt sin kund ställa ett regressanspråk på personen som vålat skadan, säger Staffan Moberg.
Vid tidigare stora översvämningar i Göteborg och Malmö har försäkringsbolagen fått tillbaka ungefär en fjärdedel av de skadebelopp de krävt. Med andra ord anses felet i en klar majoritet av fallen finnas på fastighetsägarens tomt.
DET EGNA branschkravet på kommunerna är att systemen ska klara ett så kallat tioårsregn (ett stort regn som återkommer till en plats i snitt en gång vart tionde år, men kan förekomma oftare).
Pär Dalhielm.
Foto: Svenskt vatten
– Det vi såg i Gävle var inte ett tioårsregn, utan kanske ett tusenårsregn som det är både omöjligt och ekonomiskt oförsvarbart att ta hand om genom rör i marken. Här handlar det om stadsplanering där man måste ta höjd för klimatförändringar. Det görs i dag allt oftare vid nybyggnation, men det utgör bara en bråkdel av den stad som redan är byggd och här saknas verktyg, vilja och pengar för klimatanpassning, säger Pär Dalhielm, vd på Svenskt Vatten.
Enligt honom har städer där alltmer grönytor som kan ta upp och bromsa vatten ersatts med hårda ytor och förtätning i form av byggnader med tak som ökar vattnets hastighet. Det är inte hållbart.
– Vatten måste vara en planeringsförutsättning. Vi behöver lagrum och pengar som tillåter åtgärder även i befintlig bebyggelse. Planmonopolet måste användas på nya sätt. Det här är ett samhällsbekymmer och inte enbart ett VA-problem, säger Pär Dalhielm.
EKONOMISKT TROR han att en del kommuner behöver statsbidrag, men även att privata fastighetsägare måste bidra med pengar.
Staffan Moberg på Svensk Försäkring föreslår en lagändring så att höjda VA-avgifter kan användas till annat än just VA-system, men får inte medhåll av Pär Dalhielm:
– Sveriges VA-system har en underinvestering på 10 miljarder per år och ett investeringsbehov inom befintlig VA på 560 miljarder fram till 2040. Avgifterna kommer att behöva höjas rejält enbart för att betala det. Här krävs skattemedel och andra typer av incitament.
När det gäller de tusentals återkraven, varav många riskerar att avgöras i domstol, har Svensk Försäkring lanserat idén om en fördelningsnyckel som skulle förenkla processerna. Hur kostnadsfördelningen i en sådan skulle se är för tidigt att säga, men parterna ska diskutera frågan vid ett förutsättningslöst möte.
– Det är en bra idé. Men det kräver att vi hittar fungerande branschprinciper, säger Pär Dalhielm.
För Svensk Försäkring handlar regressanspråken inte bara om pengar. Man vill också att färre fastighetsägare och kunder i framtiden ska drabbas av översvämningar.
– Men om vi inte ställer ersättningskrav på VA-bolagen finns det inga ekonomiska incitament för kommunerna att vidta nödvändiga åtgärder, säger Staffan Moberg.
Gillade du artikeln?
Det här är en artikel ur vår medlemstidning Kommunal Ekonomi, som är landets ledande tidning inom kommunal ekonomi. Du som är medlem får tidningen i brevlådan eller digitalt sex gånger per år. Det går även att prenumerera på tidningen. Läs mer på Tidningen Kommunal Ekonomi.
