Upp till bevis för svenska kronan

Den negativa bilden av Sverige som sprids utomlands påverkar vår ekonomi. Vi måste anlägga moteld, berätta om allt som är bra, framhäver Annika Winsth.

En av förklaringarna till den svaga kronan är att en felaktig bild av Sverige sprids i omvärlden, anser Annika Winsth, Nordeas chefsekonom. Nu är det upp till ekonomerna och politikerna att ändra bilden och betona att de offentliga finanserna är starka.


TEXT: CHARLOTTA MARTÉNG FOTO: STEFAN BOHLIN

En orolig omvärld med krig i Europa, efterdyningarna av pandemin och hög inflation i stora delar av världen påverkar en liten valuta som den svenska kronan. Förenklat kan man också säga att stora investerare sätter priset på den svenska kronan, och när de handlar med valutor klumpas ofta de nordiska valutorna samman.

– Små länder är inte intressanta när det är stökigt i omvärlden. När dessutom bilden som sprids av Sverige är att vi har en kommersiell fastighetsmarknad som väntas rasa, att hushållen är kraftigt belånade, att det sker skjutningar var och varannan dag och att vi eldar koranen så påverkar det här investerarna. De ser ingen anledning att köpa vår valuta, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.

Men bilden stämmer inte, betonar hon, och nu är det upp till bevis.

– Felet är att vi inte har sagt emot bilden som sprids. Varje dag och vid varje tillfälle vi har måste vi tala om det som är bra, och det är att de offentliga finanserna är starka, säger Annika Winsth.

I flödet av rapporter om svenska bolag som går bra och en arbetslöshet som i början av sommaren var den lägsta på 14 år enligt Arbetsförmedlingen, så är är det många som undrar vart lågkonjunkturen har tagit vägen? Annika Winsth säger att den är på gång.

– De som inte märkt det kommer att märka. Det är naivt att tro att de svenska industribolagen inte skulle påverkas av omvärlden. Bolagen går bra men orderingången är osäker. Industrin kommer att få det motigare i höst och nästa år.

De starka offentliga finanserna är ett ess i rockärmen.
— Annika Winsth

Annika Winsth tror också på ett fortsatt högt ränteläge och räknar inte med någon sänkning av räntan i närtid.

– Vi närmar oss räntetoppen men är inte där än. Det kommer att börja kännas, så är det, så räkna med en tuff höst med mindre skattepengar.

Allt är dock inte nattsvart. Annika Winsth ser en ljusning även om hon konstaterar att vi får anpassa oss till nya räntenivåer.
– De starka offentliga finanserna är ett ess i rockärmen och kan ge kommunerna mer pengar som kompensation i ett tufft läge. Om man skulle ta tio miljarder och bränna dem på kommunerna skulle det inte märkas i de offentliga finanserna, och det borde man göra. Det vore oerhört olämpligt just nu om kommuner och regioner säger upp anställda, säger Annika Winsth.

Gillade du artikeln?

Det här är en artikel ur vår medlemstidning Kommunal Ekonomi, som är landets ledande tidning inom kommunal ekonomi. Du som är medlem får tidningen i brevlådan eller digitalt sex gånger per år. Det går även att prenumerera på tidningen. Läs mer på Tidningen Kommunal Ekonomi.

Föregående
Föregående

Översvämningar: Vem ska betala?

Nästa
Nästa

Att äga eller inte äga – är det frågan?