Tufft budgetläge inför 2023
Text: LARS GUNNAR WOLMESJÖ
Sällan har vi sett ett så elakt budgetläge som inför 2023. Samtidig lågkonjunktur och inflation, så kallad stagflation, lär ge underskott för regionerna sammantaget och även i enskilda kommuner.
”Kommunerna påverkas inte lika mycket av de högre pensionskostnaderna.”
Annika Wallenskog
Oavsett om en preliminär budget antogs i somras eller inte, så har hösten tvingat fram nya planer utifrån ändrade förutsättningar. SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog pekar på tre saker. Dels två politiska – att maktväxling ofta ägt rum lokalt och att vi fått en ny regering på riksplanet. Det tredje, och det som verkligen tagit kommunsektorn med storm, är att det ekonomiska läget ändrats så kraftigt på kort tid.
– Dels har inflationen blivit mycket högre, dels räknar vi med sämre konjunktur och lägre skatteunderlag än vi gjorde i våras.
REALT SETT faller skatteunderlaget 2,7 procent 2023, eftersom det inte ökar i takt med kostnaderna. SKR räknar nu med att kostnadsindex för 2023 stiger med 6,0 procent för kommunerna och 6,8 procent för regionerna. Tyngsta delen utgörs av att pensionerna drar iväg uppåt med inflationen, vilket drabbar regionerna hårdare genom fler högavlönade i personalen.
I våras räknade SKR med att sektorns pensionskostnader skulle öka 30 miljarder kronor 2023 och att det sedan skulle lugna ner sig. Nu är prognosen en uppgång med 45 miljarder 2023 och ytterligare 13 miljarder 2024. Slår det in, har pensionskostnaden dubblats på två år. Om det är till tröst, ser det inte lika illa ut i kassaflödet. Utbetalningarna ökar visserligen, men inte i nivå med kostnaderna som dras upp av den redovisade skulden för framtida pensioner.
Annika Wallenskog räknar med en kombination av åtgärder i budgetarna. Medel ur resultatutjämningsreserven (RUR) kommer att användas 2023 av de flesta som har en sådan. Det blir också besparingar och effektiviseringar.
– Och några höjer skatten, men kanske inte så många. I stället blir det fler som budgeterar med underskott utifrån lagens möjlighet att hänvisa till ”synnerliga skäl”.
Hon tror att regionerna samlat går med underskott, men inte kommunerna som helhet.
– Kommunerna påverkas inte lika mycket av de högre pensionskostnaderna. Och en hel del har ett bra utgångsläge.
Det går också snabbare att effektivisera i kommunerna, som har flera olika verksamheter där de kan dra ner. Regionerna har bara hälso- och sjukvård samt kollektivtrafik. Där går det långsammare med effektiviseringar. Plus att de har uppskjuten vård efter pandemin.
HELA PLANPERIODEN ser tuff ut med ett skatteunderlag som ligger under den trendmässiga utvecklingen.
Det lär även påverka sektorns investeringar, som i många fall senareläggs där så är möjligt. Det kan röra sig om nya skolor som inte nödvändigtvis måste stå klara ett visst år. Vad som däremot blir utfört är förskolor, skolor och annan service där det byggts nya bostadsområden, bedömer Annika Wallenskog. Kvar i byggplanerna blir också nya äldreboenden, där det funnits ett riktat statsbidrag som måste utnyttjas inom viss tid.
Läs hela tidningen
Gav den här artikeln mersmak?! Som medlem i KEF får du tidningen som en medlemsförmån. Du kan välja om du vill få den i tryckt format på posten eller läsa tidningen digitalt. Det går även att prenumerera på tidningen. Mer information hittar du på sidan: Tidningen Kommunal Ekonomi
