Aktuellt och läsvärt
Här kan du ta del av utvalda artiklar från tidningen Kommunal Ekonomi, senaste nytt från föreningen samt omvärldsbevakning.
Smakprov från tidningen Kommunal Ekonomi
Vår medlemstidning är landets ledande tidning inom kommunal ekonomi. Här kan du läsa några utvalda artiklar. Du som är medlem får tidningen i brevlådan eller digitalt sex gånger per år. Det går även att prenumerera på tidningen. Läs mer på Tidningen Kommunal Ekonomi.
Att ställa samman räkenskaper för hela kommunkoncernen hör till redovisningens knepigare uppgifter. Specialisten PerÅke Brunström delar med sig av sina erfarenheter.
Hennes pappa var ingenjör på Lunds Energi och gillade inte riktigt styrsystemet som införts där. Det väckte hennes forskarintresse för kommunala bolag och deras tvetydiga mellanställning.
Att AI i form av Chat GPT slog igenom i arbetslivet under fjolåret undgick inte många. Men vad har man egentligen för nytta av verktyget som kommunekonom? KEF:s första kurs i ämnet gav både svar och skapade stort intresse.
Aktuellt hos KEF
KOMMEK är landets största och ledande mötesplats för alla som arbetar med ekonomi och styrning i kommuner och regioner äger rum på Malmömässan den 14-15 augusti 2024. Vi ser fram emot att träffa dig där!
Utmärkelsen Årets kommunalekonom delas ut varje år av oss på KEF. Årets kommunalekonom ska ha ett stort engagemang, inspirera andra och ha gjort betydande insatser för utveckling inom området kommunal ekonomi.
Årets första nummer av Kommunal Ekonomi har kommunala bolag som tema. Bolagen har både förespråkare och skeptiker, och debatten har blivit livligare i takt med att bolagen ökat sin verksamhet - och lönsamhet. I övrigt var tidningen med på ett intressant och applåderat webbinarium om Chat GPT, ett användbart verktyg.
Saxat från omvärlden
Förra veckan höjde Riksbanken styrräntan med en procentenhet till 1,75 procent. Prognosen är att styrräntan kommer fortsätta höjas det kommande halvåret. Inflationen är för hög. En viktig faktor som har bidragit till att driva upp inflationen är Rysslands krig i Ukraina som har skapat allvarliga störningar på energimarknaderna i Europa.
Genom att Riksbanken höjer räntan kraftigt nu är ambitionen att minska risken för hög inflation på längre sikt och därmed minska behovet av en ännu större penningpolitisk åtstramning längre fram.
Kriget i Ukraina har drivit upp energipriserna och drivit på inflationen, även om inflationen var på väg uppåt redan innan. Den hårda nedstängningspolitiken under pandemin slog hårt mot ekonomin. Produktionskostnaderna steg och varubrist uppstod, vilket fick igång inflationsprocessen. Men den kanske viktigaste faktorn är dock penningpolitiken.
Riksbanken har enligt Fredrik N G Andersson under snart tio års tid stimulerat ekonomin med rekordlåga räntor och stora köp av värdepapper.
Jämfört med den prognos SKR presenterade i april är den viktigaste förändringen att de nu räknar med starkare nominell skatteunderlagstillväxt under hela prognosperioden, men att köpkraften är kraftigt nedreviderad speciellt 2023–2024. Detta beror på en högre allmän prisuppgång och ökade pensionskostnader när prisbasbeloppet ökar kraftigt.